Löneskillnaderna mellan olika arbetsplatser blir allt större

Ökade skillnader mellan arbetsplatser syns både i privat och offentlig sektor i Sverige, men drivs främst av den privata sektorn, det visar en studie i sociologi av bland andra forskare från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, som undersökt data från Sverige och 13 andra höginkomstländer.

Studien bygger på registerdata över mer än 50 miljoner arbetsplatser i Sverige, Danmark, Frankrike, Israel, Japan, Kanada, Nederländerna, Norge, Slovenien, Sydkorea, Tjeckien, Tyskland, Ungern och USA.

I alla dessa länder utom Kanada och Ungern ökade ojämlikheten över den 20-årsperiod mellan början av 1990-talet fram till 2012-2013 som forskarna undersökt. I Sverige ökade löneojämlikheten framförallt under 1990-talet, om än från väldigt låga nivåer, och Sverige har lägst lönespridning av de länder som jämförts.

– Studien visar att ojämlikheten mellan arbetsplatser i Sverige kan förklara allt mer av den totala löneojämlikheten i samhället. Sverige tillhör också den grupp av länder vi studerat där betydelsen av ojämlikheten mellan arbetsplatser i relation till den totala ojämlikheten har ökat mest. Om man ser till hur mycket av den totala löneojämlikheten som förklaras av skillnader mellan företag så är Sverige någonstans i mitten av de här länderna, säger Max Thaning, doktorand i sociologi och medförfattare till studien.

Polarisering sett till både kvalifikation och lön
Även om det inte undersöks i just den här studien kan förklaringen till ojämlikheten, menar Max Thaning, mellan arbetsplatser ligga i ett slags sortering på arbetsmarknaden.

– De som har högre kvalifikationer hamnar i högre grad på samma typer av arbetsplatser. De som har lägre kvalifikationer hamnar på andra arbetsplatser. Man skiljs åt i högre grad och det blir ett slags polarisering i företag utifrån kvalifikation, vilket stöds av tidigare forskning och teori.

Tidigare studier har också visat att den här sorteringen till viss del sker när framgångsrika företag eller arbetsplatser inom offentlig verksamhet i allt högre utsträckning outsourcar lågkvalificerade arbetsuppgifter.

En studie från Tyskland har visat att det exempelvis kan vara arbete inom städning, restaurang och livsmedel, lagerarbete, transport och säkerhet som outsourcas till andra arbetsplatser där löneutvecklingen i snitt är lägre än för de som inte outsourcas.

– De som har lägre löner försvinner då från huvudföretaget och det blir mer polariserat även i termer av lönespridning. Det betyder att företagen inte behöver ”ta hand” om de här löntagarna som man outsourcar, med risk för att de får osäkrare anställningar och inte skyddas av företaget de utför arbete på eller åt, säger Max Thaning.

De arbetsplatser som outsourcar lågkvalificerade arbetsuppgifter gör det av effektivitetsskäl och för att spara arbetskostnader, vilket kan leda till ökade vinster eller höjda löner för de som är kvar på företaget. Det kan också göra att man blir mer konkurrenskraftig och potentiellt sätter eller anpassar sig till nya branschstandarder. Exempel på arbetsplatser som outsourcar är myndigheter, universitet och högskolor, techjättar som Apple och franchiseföretag som McDonalds.

Ytterligare en förklaring till den ökade ojämlikheten kan ligga i att det har skett en trend i Sverige mot mer decentraliserade löneförhandlingar.

– Från att de flesta löneförhandlingar mellan fack och arbetsgivare skedde på ett nationellt plan, så har parterna mer och mer gått mot att tolerera lokala avvikelser. Arbetstagare kan få lägre förhandlingsförmåga när de förhandlar bara på sin lokala nivå. Det kan också driva på den här ojämlikheten mellan arbetsplatser ur ett svenskt perspektiv.





Av: Annika Rådlund Källa: Stockholms universitet
Foto: Getty Images