Ökad ohälsa på grund av jobbet

2 Sep 2021

För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande och även oro och ångest och symptom på depression och utmattningssyndrom är vanliga besvär. Var tredje anställd upplever hälsoproblem till följd av sitt arbete enligt Arbetsmiljöverkets senaste kartläggning. Trötthet, värk och besvär i nacke och axlar är de vanligaste besvären.

År 2020 var ett speciellt år på grund av pandemin som ställde stora krav inom många branscher. Det syns i Arbetsmiljöverkets kartläggning över arbetsrelaterade besvär 2020. Var tredje sysselsatt, 32 procent, uppger att de har arbetsrelaterade besvär.

– Det är en tydlig ökning jämfört med mätningen 2018, då siffran var fyra procentenheter lägre. Det motsvarar en ökning på cirka 200 000 personer, så det är en stor ökning, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för analys och statistik på Arbetsmiljöverket.

För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna till besvär som de svarande uppgav.

De vanligaste besvären är trötthet (74 procent), fysisk smärta eller värk (64 procent) och problem med nacke och axlar (58 procent). Övriga besvär är sömnstörningar, huvudvärk, oro eller ångest, ryggont och problem med minnet.

– Bland de yngre åldersgrupperna; 16-29 år och 30-49 år är det fler som har besvär med oro och ångest och symptom på depression och utmattningssyndrom.

Det är inte ofta besvären orsakas av en olycka; 5 procent av kvinnorna och 6 procent av männen uppgav det som orsak.

30 procent har varit frånvarande från arbetet på grund av sina besvär, nästan hälften mer än 14 dagar.

Åtgärder som har gjorts för att komma till rätta med besvären har varit till största delen personlig stöttning, avlastning, nya hjälpmedel eller förändrade arbetsuppgifter. 15 procent har också gått ned i tid eller bytt arbetsgivare på grund av sina besvär.

– Vi har sett under många år att kvinnodominerande yrken drabbas mer av arbetsrelaterad ohälsa. Belastningsbesvär är vanligt hos både män och kvinnor, men i olika yrkeskategorier, säger Elin Vidlund, genusforskare och sakkunnig inom ergonomi på Arbetsmiljöverket.

Serviceyrken ligger på strax under medel, på 28 procent, jämfört med undersköterskor som toppar listan på 48 procent. Till exempel städyrken ligger lågt, på 22 procent.

En kampanj ska under 2021 öka kunskapen om belastningsskador inom olika branscher för att besvären ska kunna förebyggas. Fokus kommer att ligga på stillasittande arbete.

– Det passar bra då vi har märkt en ökning i stillasittande under pandemin, säger Elin Vidlund.

– Varje arbetsplats behöver i sitt arbetsmiljöarbete kartlägga vilka risker som finns och hur man kan arbeta förebyggande, avslutar Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem.

Text: Jenny Marcuson-Fors Foto: Getty Images

2 Sep 2021